Myrkky.fi

Myrkyn kylä

I Mörtmark

I MÖRTMARK

 

Från att på mitten av 1800-talet ha varit en helt svensk by i Lappfjärdskommun, har de svenskspråkiga minskat drastiskt de senaste100 åren och uppgår idag bara till några tiotal. Orsakerna till denna nedgång går att finna på många olika plan. Under 1800-talets slut uppstod finska partiet som under inspiration av Snellman försökte förverkliga ett program om ett finskt Finland. Sentesen ‘Yksi kieli, Yksi mieli’ präglade partiets verksamhet i och med detta började svenskheten förlora sin tyngd. Det blev också bla. populärt bland finskspråkiga att förfinska sina namn. Partiets förgrundsgestalte var Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen (namnet förfinskat av Georg Fors-man) och Johan Danielsson-Kal-mari. Partiet hade sitt starkaste stöd hos präste- och bondestånden.På 1930-talet blossade ännu en språkstrid upp där bla. AKS (Aka-teeminen Karjala-Seura), förespråkade äktfinskhet och att all svenskhet skulle motarbetas. Striden tonadesner mot slutet av 30-talet och språkfred ingicks i och med vinterkrigets början. Det som rörde bonden direkt och ofta inte var undvikbart, var blandäktenskapen. Svenska döttrar kom in i finska-bondehus och finska döttrar kom in i svenska bondehus.

Den alltmer ökande delen finskspråkiga ledde till att Mörtmark by kom att flyttas över från Lappfjärd till Bötomkommun. Svenskheten gick emellertid inte tomhänt in i den finska kommunen, utan i byn fanns redan en ungsomslokal, svenskspråkigskola och en fungerande ungdomsförening. Ungdomsföreningen grundades 1907 av bla. Arthur Ingman och en livlig verksamhet drevs igång. På senare år blev Martin Storås och Holger Erikslund föreningens bärande krafter och föreningen upplöstes formellt först 1989. Den 1909 uppförda ung-domslokalen är ett av de få svenska landmärken kvar i byn. Under dess glansdagar bedrevs där en livlig verksamhet, i form av teater och danser. Efter krigen brukades den flitigt som dansställe och folk strömmade från vida områden. Efter en tynande tillvaro såldes lokalen 1983 åt Laina Komsi. Bygg-naden fungerar idag som ett hem-bygdsmuseum.

Den svenskspråkiga skolan ibyn uppfördes 1896. Det var dockinte bara byns svenskspråkiga somgick där, utan elever kom ända frånStångbränn, Penik och Liden. Ele-vantaletuppgick som vanligast tillen 15-20 st. Skolans första lärare varHildegard Stenberg och sista E.V.Fågelberg 1953-56 (ännu vid liv).Delar av undervisningen bedrevspå ungdomslokalen. Skolverksam-hetenavslutades 1956 och elevernaförpassades till Påskmarkskola.I byggnaden fungerade en kort tiddärefter en verkstad. Skolbyggna-dentotalförstördes i en brand ibörjan på 80-talet.

Den ända svenska aktiviteteni dagens by är Marthaföreningen.Den grundades 1934 och hör tillSyd-Österbotterns Marthadistrikt.Som mest verkade ett 30-tal mathor,men idag är de bara en hand-fullkvar. De har regelbundna mötenoch driver en aktiv verksamhet.Under krigena understöddeföreningen männen vid frontenmed bla. soldatpaket. Föreningensordförande var de första 20 årenMaria Engvall, varefter Anita Österbackövertog posten 1957.

Av byns nuvarande svenska-familjer, är släkten Storås den äldsta. Släktens ättlingar kom hit på 1700-talet och var det första hemmanet på byns östra sida; gården har hemmansnummer 5 i byn. Släkten har dock splittrats upp många gånger med bla. giftermål. Byns övriga svenska hemman kom hit under 1800-talets slut och under 1900-talet. Däremot finns degamla hemmans namnen som Engvall, Erikslund, Kamb, Söder-back, Norrback, Wilhelmsson, Björkman, Roos, Mattlin och Silja-mäki som minnen av en förfluten svensk tid. Dessa släkter kom att lida samma sak som landsbygden i övrigt, nämligen att de unga flyttade bort, speciellt 60- och 70- talens ‘Sverige feber’ drog sitt strå till stacken, de gamla som blev kvar dog dock så småningom bort och de sista spåren försvann. Fram-tidsutsikterna är inte lysande utan efter 50 år kommer det troligen inte att finnas många svensksprå-kiga kvar i Mörtmark by.

På sommaren 1998 fick Laina Komsi-stiftelsens museum, förra svenska ungdomsföreningens hus, ett nytt tak. I bilden gör Rakennus-Komsis män grundarbete för det maskinfalsade plåttaket, som passar till tidens anda. Foto Jouko Kortesharju

Kesällä 1998 Laina Komsi-Säätiön museo, entinen ruotsalainen nuorisoseurantalo, sai uuden katon. Kuvassa Rakennus-Komsin miehet tekemässä pohjaa ajan henkeen sopivalle konesaumapeltikatolle. Kuva Jouko Kortesharju